Dagbok 080531 19:29 Jag blev sexa idag. Egentligen är jag så trött att jag inte orkar skriva något. Orkar knappt sitta upp. Kände mig inte så sliten efter målgång, inte heller när jag åt pastasallad eller cyklade hem. Men någon gång när jag satt där i duschen kom tröttheten som en käftsmäll. Koma. Loppet började i rasande fart. Eller Nilsson startade i rasande fart. Jag tyckte allt gick bra tills Bleckur höjde farten rejält i slutet på stigningarna på förstaslingan. Då satt jag sist av oss åtta som då var i täten. Tog mig förbi två killar genom att köra i gräset bredvid spåret. Lite jobbigt men jag kände mig tvungen då luckor skapades. Kunde dock inte ansluta till dom fem första så jag slog av lite och tog sällskap med dom två ner till varvningen där vi inte var allt för långt efter. Så jag tänkte göra en chansning på att ansluta till täten igen över Jungfruberget. Tyvärr är uppförsbacke och stig lika med hög fart i täten också, så när vi var uppe på toppen så såg jag inte någon framför mig, men dom jag hade haft sällskap med hade släppt. Så i en chansning fortsatte jag jakten utför, och efter 4-5 km jakt så hade jag kört in vad jag uppskattar till minst 20 sekunder på tätkvintetten. Men smakar det så kostar det. Fem kilometer kilometer till lyckades jag få i täten, sen kom Norlingberg... Där körde jag lungt och försiktigt då jag redan på stigen som leder in till riktiga backen fick släppa. Tänkte att jag håller igen över backen så jag orkar i mål. Kanske skulle jag kunna plocka någon om dom sprängt sig. På väg utför efter Norlingberg kommer jag förbi en som sprängt sig i backen. Kör solo från botten av Norlingberg och in till mål. En gång kommer den sprängda cyklisten ikapp mig. Precis när han kommit in på rulle kommer den tredje rejäla backen längs banan och han säger bara "å, jävlar" och släpper kontakten direkt. Med runt milen kvar passerar Micke "endast en fart hela loppen" Salomonsson mig. Jag har blivit trött och blir sexa. Det känns bra att jag kan cykla snabbare än någonsin. Nu måste jag bara få till det där med uthålligheten också. Bland annat. Skulle egentligen slänga in lite bilder på ungarna och skriva lite annat här också men nu får det räcka med detta. Hejdå. Lite snabba resultat: 1. Jens Westergren 2. Lars Bleckur 3. Mattias Nilsson 4. Magnus Palmberg 5. Mikael Salomonsson 6. Henrik Öijer 7. Magnus Darvell 080531 09:55 Tävlingsfrukosten är äten, om drygt två timmar är det dags för hemmatävlingen Långa Lugnet. I fjol blev jag femma. Gissningsvis hamnar jag där någonstans även i år. Men jag hoppas givetvis på bättre och jag kommer försöka tills jag stupar, även denna gång. I fjol stupade jag tyvärr lite väl tidigt på denna tävling. Så jag fick åka ensam i nästan fem mil.. Hann inte stansa däcken i torsdags så det gjorde jag igår. Igår kom vi, hela familjen, hem från BB. Hojen är klar. Det är bara jag kvar.. Ebbah ligger här i sin liggdel till vagnen och sover på köksbordet. Filip gillar Ebbah. Vagnen är ett riktigt monster. Syskonvagn. Två ungar i en vagn. Folk kommer få flytta på sig på stan när vi rullar fram nu. Nä, nu ska jag blanda sportdryck och sånt skit. Krypa ner i tempodräkten och mysa lite.. Vi hörs! 080529 13:55 Jorå så att, nu är jag riktigt vuxen. Inte bara en sådan där trendig en med ett litet barn. Nu har jag två egna och en bonusdotter. Så det är bara villa, vovve och Volvo kvar. Eller fan, körkort också.. Äsch, ag lär nog aldrig bli vuxen... Lite stressad är jag nu då jag har lite att hinna med innan jag åter skall till BB för att träffa frugan och Ebbah igen. Har en liten rast skulle man kunna säga. Ebbah föddes 12:09 igår. Hon var 47 cm lång och vägde 3.54 kilo. Så en centimeter och ungefär två hekto mindre än Fiffi när han föddes. Hon skrek ganska mycket först då hon fick vara med mig första timmen eller så. Men efter att hon träffat mamma blev det lugnare. Allt har gått bra och Ronya verkar hämta sig bättre än med Filip. Det är iaf vad jag känner och tror. Det där vet ju Ronya bäst. Jag fick sova några timmar i natt också. Är ändå rätt trött, det är ju jobbigt att bli pappa också...... Ni får några bilder här, klicka för att se en jättestooor bild. Så här glad var hon till en början, knappa halvtimmen gammal: Besöket hos mamma gjorde susen, tre timmar gammal. Här är sista bilden jag tog innan min "rast", 23 timmar och 10 minuter gammal. På min rast har jag faktiskt hunnit med lite intervaller på testcykeln också samtidigt som Filip sov. Så nu är jag lugn när det gäller formen inför helgen. Ska hinna med att stansa på mina Maxxis Crossmarkdäck också har jag tänkt innan jag återvänder till BB och flickorna. Jag har också uppdaterat Ronyas blogg för er som läser där. Nu ska jag äta lite "riktig" mat också. Skönt att duscha hemma också. Också också också. 080527 12:43 Jag har bara jättedåligt med tid över, därav klent med uppdateringar. Igår hade jag dock tid att cykla Långa Lugnets bana med Oscar och Jens. Men det blev inte så mycket till träning egentligen då vi alla tre var slitna efter Blge tour. En hel del stopp, förstörda däck och borttappad pump gjorde inte saken lättare. Vi stannade och lekte lite också. Jag drog av 530 bilder ungefär.. Några har jag lagt upp i en tråd på HappyMTB, kika HÄR för att se dom. Några bonusbilder från lekstunden: Plötsligt såg Jens ett UFO som han pekade på, tur att jag hade kameran uppe så jag kunde föreviga det.. Nej, nu har jag inte tid mer.. Vi hörs när vi hörs. 080525 22:22 Igår skrev jag inget. Hade inte så mycket att skriva hem om. Kroppen gick bra i ungefär halva loppet. Men andra halvan var det sämre ställt med den gamle. Låg i en grupp om sjätte till nionde plats och blev nia i mål. Visserligen en bra placering för mig på Borlänge tour, men jag hade mer i benen. Fick stå i första led, om man bortser från Wengelin som fick stå i ett eget led.. Starten gick precis som jag ville. Kunde välja min placering, slapp stress och trängsel. I första backen kramades Niklas Gustavsson och jag lite med armbågarna, Nilsson blev inblandad han också. Jens låg då trea bakom Wengelin och Wetterhall samtidigt som vi kramades i backen. Jens tappade dock 30 meter på en sträcka av 50 meter och snabbingarna försvann direkt. Jag hamnade först i en andragrupp men körde in i några långsamma cyklister i en brant backe, fick hoppa av, springa och hamnade lite efter. Körde då i en tredjegrupp och valde en passiv strategi för att kunna ställa av dom senare. Tyvärr gick jag från stark till avhängd efter drygt halva loppet. Hade krampkänningar, så jag drack mycket för att jag trodde det skulle kunna hjälpa. Istället hade jag ett fantastiskt håll sista varvet och Oscar kom riktigt nära på slutet. Idag körde vi 13 km tempo. Läget i totalställningen var att jag låg nia totalt och Oscar var tio sekunder efter. Bakom Oscar var det flera minuter till elfte man. Framför mig var det också någon minuts lucka. Så det såg ut som om jag skulle bli nia eller tia. Oscar startade 30 sekunder före mig och man kunde se varandra på några ställen längs banan. Första gången jag såg Oscar var i en backe efter bara ett par kilometer kanske. Då hade jag redan tagit in fem sekunder. Efter kanske fyra kilometer började jag ge lite mer, ett tag senare såg jag Oscar igen och nu hade jag fortfarande bara tagit in fem. Började nästan tro att Oscar öppnat lugnt och nu skulle gasa rejält. Men efter nio till tio km någonting så såg jag Oscar igen och nu hade jag tagit in mer. Sista biten kunde jag köra ganska avslappnat och loppet kändes ganska bra rakt igenom. Distansen var ju lagom lång för mig då jag inte verkar klara distanser över 25 km.... Nu blev jag tia på tempot och nia totalt. Tog därmed min bästa placering i en Sverigecup. I fjol hade jag en elfteplats som bäst. Officiella målet med denna helg var topp 10. Jag blev 11, 9 och 10. Så jag borde väl vara nöjd... Idag är det mors dag, det har ni väl inte missat? Jag har en egen fantastisk mor och så har jag en mor till mitt barn som också hon är fantastisk. Tack för att jag har er! Imorgon ska jag nog träna, egentligen brukar jag inte träna dagen efter tävling men eftersom jag planerar att bli tvåbarnsfarsa i veckan så får jag passa på att bju när tillfälle ges. 080523 23:01 För två timmar sedan ungefär så gick jag i mål. Enligt initierade källor så blev jag 11:a på prologen. 13 sekunder från pallen men tyvärr hela 23 sekunder från segern då Wengelin vann överlägset med nästan 10 sekunder. Tråkig kille. Dagens bästa måste ju vara att jag slog den där seglarn med fyra sekunder. Mina placeringar på prologen dom senaste 4 åren är nu 25-24-30-11. Så det tar sig. Prologer brukar inte riktigt vara min grej. Imorgon vill jag förbättra mig någon placering. Här är en bild från dagen, tagen av Darvell. Fler finns HÄR På bilden ser man inte riktigt min FINA mustasch. Som jag idag kompletterat med ett par stora klubbor. Inte så fylliga ännu, men det kommer.. Filip väljer TIME cykelskor också han denna säsong. Han tar på sig en sko på egen hand. Men för att få på båda behöver han hjälp. Sen klampar han runt lite med en eller båda skorna på. Snygging. 080523 16:45 Om fyra timmar kör jag prologen i Borlänge tour. Benen är rakade. Ansiktet är delvis rakat... Håret är trimmat. Cykeln är tvättad. Bromsarna är centrerade över skivorna. Flaskstället är borttaget. Växelvajrar och höljen är kapade. Bromsslangar är kapade. Nu ska jag nog äta lite till. Börjar skrika i magen. Kanske kolla girot också om det fortarande är något. Har tappat lite när det gäller att följa TV-sändningarna på Eurosport. Tyvärr. Cykeln väger nu <8.48 kg. Känns bra, men samtidigt har jag tippat över totalt och idag räknat på vad jag ska göra för att få den att väga 7 kilo. Max. Så Darvell har lovat att ta med tvångströja och fotboja i kväll. För någon måtta får det ju lov att vara. 080522 13:02 På Långa Lugnet (www.langalugnet.info) gör i år en före detta dopingavstängd cyklist comeback. Om jag inte har missat något annat han kört.. När Långa Lugnet var världscup 2005 så missade en motionär att han var reserv bland dom som skulle infinna sig för dopingkontroll. Straffet blev 12000 i böter och två års avstängning. Nu i morse så uppdaterade jag listan över anmälda cyklister på Långa Lugnets hemsida och såg hans namn. Kom då att minnas hans tråkiga fall och sökte reda på en artikel så också ni kan läsa om det hela: www.dt.se Så kan det gå. Om jag skulle ha haft mitt namn på den där listan så skulle nog jag också varit avstängd i två år ifall ingen uppmärksammat mig på den. Micke S uppmärksammade mig på en artikel på Dalademokratens hemsida idag. Det står om studien som vi varit med på och att Micke är skidåkare. Det står också att skidåkare varit med i studien och förutom Micke så var det väl bara Jens Westergren och Fredrik Eriksson som är skidåkare? Hehe. Här kan ni läsa artikeln om studien: www.dalademokraten.se Det finns några bilder på biopsitagningen bland annat i artikeln. Under rubriken så kan man klicka på nästa bild eller något liknande för att se fler bilder än den man ser direkt. 080521 22:26 Ni har väl inte missat att jag har mustasch? Jag rakade ansikte och ben i lördags men sparade en mustasch för att visa grabbarna hur snygg jag skulle kunna bli om jag skulle spara en mustasch. Jag gjorde det och kom av mig lite så mustaschen "råkade" bli kvar. Var nere i lobbyn och fick ett par kommentarer och insåg då att jag glömt raka bort eländet. Men hade väl börjat tänka att jag kör med mustaschen under tävlingen. Den är kvar än. I helgen tänkte jag trimma hår och försöka få till lite längd på pollisarna. Och låta mustaschen vara så där fin som den är. Min fru älskar den. Här är en bild som visar att något skit fastnat på läppen, bilden är tagen av mästerfotograf Darvell: Bilden är tagen igår då vi körde tävlingsträning på Jungfruberget. Eller vi och vi. Jag körde då hela. Darvell är ju en av alla dessa äckliga talanger. Så han måste vila mycket för att inte bli sliten. På grund av Nilsson så körde vi igår. Kul kille det där som igår bestämde sig för att inte tävla, igår. Så han var med och värmde upp och körde ett varv för skojs skull. Jens kom dit, sågs och blev avhängd direkt. Också sliten. Nilsson var förresten sliten, igår tisdag, sedan tävlingen i LÖRDAGS. Jag säger då det. Trötta talanger. Oscar såg pepp ut fram till första skogspartiet ungefär. Han slet sig runt ett varv men när jag passerade honom på andra varvet så gav också han upp. Sliten. Så jag var enda fullföljande cyklist. När jag tar tid från min familj som behöver mig mycket just nu så ser jag till att göra något med den tiden. Jag blir för tusan andragångspappa snart. Väldigt snart. Idag har jag Borlängetourtrimmat hojen med nya däck. Så nu väger min MTB 8.50 kg. Det är rätt lätt det. Däcken är ett par Maxxis Maxlite 310. Ska väga 310 gram men mina vägde 295 och 296. Lätt alltså. Jag kommer i år köra Maxxisdäck på min MTB. Maxxisdäcken får jag från Garage 24 genom Cykelcentrum i Borlänge. Så vill ni också skaffa Maxxisdäck så kika in på Garage 24 och hitta närmsta återförsäljare. Idag har jag varit och testat cykeln i Mellstaterrängen. Körde prologbanan och XC-banan inför helgen. XC-banan hade lite nytt i sig men det är ju på samma plats och i samma skog så ingen blir nog chockad. Egentligen borde jag kört mer där inför tävlingarna i helgen. Man kan tjäna några sekunder på att kunna en bana ordentligt faktiskt. Nä, nu ska jag gå och kamma mustaschen. Hejdå. 080519 22:47 Egentligen var det en bra tävling. Jag kunde ju tävla mot dom allra bästa i ett par mil. Jag hade kanske kunnat bli åtta om jag hade tagit det lite lugnare i början. Kört sparsamt och haft krafter kvar till slutet. Men det är verkligen inte jag. Jag kör tills jag dör. If it goes, it goes. Som en kul kille en gång sa. Jag satsar hellre friskt och betalar för det. Hellre lyckas jag någon gång ta ett jättebra resultat än många hyfsade placeringar. Bara att panga på alltså. Efter runt 35 km hade något fastnat på mitt lår. Jag försökte dra bort det med handen utan att titta ner men det satt kvar. Kändes som om något klibbat sig fast. Tänk er en tre till fyra decimeter lång snigel längs lårets utsida. Så kändes det ungefär. Tittade ner, såg inget och drog en gång till med handen längs benet. Fortfarande samma känsla och jag tvingades inse att det var min lårmuskel som domnat bort. Det var hårt igår. I samband med att jag släppte täten och körde som en fröken så hade jag ingen känsel i händerna. Visste inte om jag hade fingrarna på bromshandtagen eller hur det var. Där satt lite av fegheten utför. Eller väldigt mycket. Det är svårt att kasta sig utför leriga utförslöpor utan känsel i händerna. Men fartökningen där gjorde att känseln snart kom tillbaka. När jag kom ikapp en uppgiven Max så hade han ingen känsel i armarna.. Vi hade bra service längs banan. Micke S agerade langare och hjälpreda. Skötte det med bravur. Han var snäll, då. Stod med kläder i målfållan och kom med ryggan till omklädningen. Sådana saker. Riktig klippa. På Billingeracets hemsida, www.billingeracet.se, finns det tonvis med foton från helgen. Jag fastnade på några: Här är jag etta. Sprättben. Här snuvar Ljungberg mig på bergspriset som jag inte tänkte ta. Se hur han slickar sig runt munnen när han tänker på alla nougatkuddar han kan köpa på Lidl för 1000-lappen han kommer få. Fortfarande sprättben. Efter drygt 45 km och några vurpor har jag inte riktigt samma killerblick. Verkligen inte några sprättben. 080518 21:28 Igår kväll när vi körde lite på banan hade jag skitben. Alla andra kändes starkare än mig i den lilla grupp vi var. Men imorse vaknade jag med sprättben. Tyckte inte att det gick så fort i backen så jag passade på att vara först av asfalten. Låg först när det var 500 meter kvar till bergspriset. Calle Friberg passerade mig men höll inte någon högre fart så jag passerade honom och tänkte att jag kanske kan tjäna 1000 kronor på att ta bergspriset då. Fick en liten lucka tror/trodde jag. När jag vände mig om för att kika ifall jag behövde ta i eller om jag kunde få det lite gratis så sprätte Ljungberg plötsligt förbi på andra sidan. Jag försökte svara men det var försent. Jag vet inte om jag hade kunnat ta honom i en duell men jag hade kunnat ge honom en bättre match. Nu blev jag tvåa i bergspriset och fick nada. Ärkeklant som jag var. Från början så hade jag verkligen inte tänkt ta priset. Men när tillfälle bjuds så. Tyvärr tog jag nu i helt i onödan. Låg dock bra med hela inledningen av loppet. När vi kom ner till banvallen hade jag som sämst varit fyra. Försökte undvika dragjobb på vallen och det gick ganska bra. Alla i tätgruppen har ju en högre kapacitet än mig i normala fall. Dom första stigarna längs vallen gick bra. Men efter runt två mil började det bli jobbigt. Stevensåkaren Calle Friberg och Lars Bleckur hade väldigt bråttom idag och jag var en kratta utför helt plötsligt. Körde som en fröken. Tappade några åkare och hamnade med Palmberg några kilometer. I grusvägsbacken efter ca: 25 km hoppar kedjan och jag tappar några meter till Palmberg. Tänkte att det där kan jag täta, men när krönet kom hade han en turbo att skicka i. Så jag blev ensam. Palmberg lyckades ansluta till andragruppen som jagade tätduon. Jag började bli sliten efter runt fem mil. Efter sex mil passerar Ola mig och jag låg då nia efter att han lämnat mig. Går i väggen och cyklist efter cyklist passerar mig. Först försökte jag kämpa emot men när jag hamnat runt 15-20e gav jag upp och tog mig till mål. Stannade ett tag och frossade i choklad i sista depån. Och gräddkola. 48 cyklister var före mig i mål till slut. Tappade alltså 40 placeringar på två mil. Tvåa i bergspriset och 30:e elitkille var inget att skriva hem om. Kul dock med lite sprättben i början. Egentligen borde inte tävlingar vara längre än två mil tycker jag nu. När jag kom hem hade Ronya köpt Nougatkuddar från Lidl. Det kändes som en seger och jag blev lite lättare i sinnet. Om ni inte har smakat sådana så rekomenderar jag det verkligen. Nu ska mina röda ögon få vila lite. Skithelg. 080516 22:29 Det blir tufft i helgen. Men då tänker jag inte främst på mig, utan min höggravida fru som ska vara hemma med två vildingar.. Jag ska ju bara köra ett långlopp på MTB. Ronya är väldigt stark, och envis. Men jag begär väldigt mycket av henne när jag åker iväg så här. Tyvärr har hon inget säkerhetsnät här i Falun, då hennes släkt mest bor i Stockholm. Annars hade det känts mycket bättre. Nu får hon klara sig själv, men jag vet att hon klarar det. Jag vill bara vara med och se till att hon klarar sig. Krasst sett väljer jag cyklingen före familjen denna helg. Ett mycket svårt val, men jag har ju hållt på några år nu och ser slutet av tunneln. Jag är inte kvar i elitklassen länge till och skulle verkligen vilja avsluta karriären på ett bra sätt. Baksidan med elitsatsningar och familjeliv, helt klart. En husbil vore något det. Som cyklist är denna tävling väldigt viktig för mig. Den avgör mycket skulle jag kunna säga. Går det bra här så finns det hopp. Hey, jag var tvåa i Billingeracet 2005! Tolva 2006 och körde inte 2007... Det finns inte att det går dåligt i helgen. Jag gillar banan och arrangörerna. Det är långloppscup. Sveriges MTB-fest. Vinnartips: Jens Westergren. 080515 23:08 Biopsier tagna och det gick bra. Lite sent på kvällen nu, så jag håller mig kort. Lovade wattsiffror och dom ska ni få. Jag vägde 68.0 med pulsbälte, cykelbrallor, strumpor och underställ. Man bestämmer själv vilken belastning man kör sina 3*20 min på och jag gick ut offensivt.. Första intervallen började jag förvisso på 310 watt men ökade snabbt och sista 16 minutrarna körde jag på 325. Andra intervallen kände jag att 325 var ganska mycket för mina ben så jag började på 320. Sista 14 minutrarna i andra intervallen körde jag på 315... Sista intervallen började jag på 315 men sänkte efter sex minuter ner till 310 som jag höll dom avslutande 14 minutrarna. Snittwatt under alla 60 minuter blev drygt 317. Det blev ett riktigt bra träningspass. Nu ska jag sova tror jag. Jag är ju elit. 080514 21:28 Tjena mittbena! Idag har jag inte cyklat. Ska ju till LIVI imorgon och köra 3*20 min. Och skära hål i musklerna så en bit muskel kan plockas ut.. Ja, och så ska jag ju sitta på arslet några timmar också. Innan nästa biopsi. Denna vecka vilar jag faktiskt helt tre dagar. Plus att på lördag kör jag inget vettigt utan kanske bara kollar lite bana i Skövde. Jag tror att jag ska göra det och om/när jag gör det vill jag klämma in en eller två intervaller på någon minut. Ingen maxning dock. Utan bara för att se om benen håller och lungorna fungerar. Med så många vilodagar blir det lite färre träningar att skriva om denna vecka. Nyhetstorka helt enkelt. Förhoppningsvis kommer jag på annat att skriva om. Imorgon kväll ska jag bjuda er på wattsiffror från intervallerna. Jag är mer orolig för denna veckas biopsier. Dels för att det gick jättebra för mig förra gången så att det ska gå lika bra denna gång är kanske för mycket begärt? Och jag har en, för mig, viktigare tävling denna helg. Men det går nog bra. Det är ju bara att slappna av... 080513 19:29 Idag fick jag chansen att köra distans, och jag tog den. Fem timmar och två minuter tränade jag idag. Var grymt skönt. Fina stigar, solsken och starka ben. Bra flyt, tryck och smidighet. Ja, skoj var det. Tyvärr har skogen "vårdats" vid flera av stigarna sedan förra året då jag åkte på dom senast. Detta innebär att skogsmaskinerna kör sönder stigarna och kvar ligger pinnar, grenar och träd. Irriterande och fult. Nu har nog träningstävlingen på Jungfruberget ganska nyss avslutats. Darvell skulle vara på plats så pojkarna var lite uppspelta. Jag undrar hur det gick.. Imorgon ska jag vila och på torsdag ska jag hänga på LIVI. Nya biopsier väntar. Tog bort plåstren från förra veckan och fann två ynkliga små streck som skulle föreställa köttsår. Jens Westergren kommer antingen vara jättesnabb eller jättelångsam i helgens Billingerace. Han blev nämligen pappa igår. Stort grattis till honom. Han fick en dotter, så hans teori om elitcyklister och gossebarn sprack. Men han fick som han ville med planeringen och fick sin dotter på måndagen... Jens har ju ännu ingen hemsida (!!!!!) men hans fästmö har en blogg. http://emelienorberg.blogg.se/ Skriv en rad och gratta vettja. Jag tog några bilder på skogen idag. Vet inte vad som är värst, att jag har en hemsida där jag lägger upp bilder på skog eller att några hundra svenskar klickar på bilderna för att se skogen i högre upplösning. Kul är det hur som helst. Här har världseliten i långlopp passerat med Kessiakoff som segrare i världscupen. Faluns mäktigaste vattenfall. Kanske också det enda.. 080512 22:43 Tänk om man var sponsrad av en tågfirma. Ha en egen vagn ner till tävlingarna. Kunna sitta, ligga, gå, stå eller vad som helst. Sova lite, jogga lite. Kanske ställa upp trainern och rulla lite. Sova lite. Det gör inte så mycket om resan är lite halvlång så där som resor till svenska tävlingar är. Ja, satan i gatan ja. Kanske ska spendera en timme eller så i telefonkö imorgon... 080511 21:39 Idag hade jag tänk träna distans. Ronya har dock haft det lite för kämpigt för det, så det blev ett kortare pass under Filips sovstund på dagen. Detta innebar ändrade planer och ingen ro under träningen. Sådant är inte så skoj för själva cyklingen. Slitna ben efter gårdagens skitlopp gjorde det inte lättare. Jag körde Långa Lugnets avslutning in till Lugnet där jag cyklade runt lite. Insåg att jag inte skulle bli gladare av dagens cyklande och funderade på vad jag skulle ta mig till. Så kom jag till downhillbacken och började surfa ner. Kom till den fruktade stenbranten och valde först vägen runt.. Sen tänkte jag om jag skulle kolla lite på hur stenbranten såg ut. Så jag gick upp med cykeln igen och tittade. Förr har jag också cyklat till branten och stannat där. Tänkt att jag vill cykla ner, men. Den är lite småjävlig.. Teknikträning är inget jag spenderat många timmar på. Jag är inte dålig tekniskt. Är bra på sådana partier som man kan passera med fart. Men när det blir bökigare saker som till exempel Utmaningen i Mjölby så är jag inte direkt någon Emil Lindgren. Eller ens någon Häggvist eller Bleckur. För att kunna klara svårare partier måste man ha balans, styrka, erfarenhet och mod. Det gäller att öva, öva och öva om man vill lära sig något. Idag övade jag på stenbranten. Jag klarade den inte i första försöket, inte i andra eller tredje försöket heller. Ta mig tusan, jag klarade den inte i artonde eller nittonde försöket heller. Det tog nog runt 25 promenader upp för branten innan jag lyckades cykla ner för hela. Nu får ni inte håna mig. Men vilken kick. Jag fick årets värsta genomslag när jag rullade över dom sista stenarna. Trodde fälgen skulle gå åt men tänkte att det nästan var värt det. Men inte ens punktering fick jag. Stans är bra skit. Dåliga ben till trots, nu är självförtroendet bättre igen och jag är nog lika nöjd som om jag gjort en riktigt bra tävling. Körde sedan ner för Lugnets andra downhillbacke bara för att njuta av mitt nyfunna mod och självförtroende. Här är en bild på branten. Klicka på den för stor bild. Man ser min cykel där uppe.. En till bild, denna är på brantens övre del. Här fick jag in ett ganska bra flyt efter 10-12 åk... Jag vet inte om det är patetiskt eller vad det är. Men jag är glad som ett litet barn över att ha cyklat ner för en backe. Klipp håret och köp ett liv liksom. 080510 21:39 Idag var jag bland dom sämsta i Sverige. Allt hade känts bra inför Skandisloppet. Jag var laddad och tyckte att jag gjort det mesta rätt inför tävlingen. Formen hade varit på gång och detta skulle bli en bra genomkörare. Men så gick starten. Fy fan. Jag slet och slet. Och sedan slet jag lite till. Redan efter några få varv började det nafsa i vaderna. Men jag lyckades intala mig själv att alla andra också måste lida i den höga farten. Som jag upplevde den. Efter ungefär halva loppet började det bli ordentligt med pang-pang, och jag satt jättebra i toppen på klungan. Nu skulle dom andra som var så där trötta och med kramper i benen flyga av. Tyvärr var det jag som var tröttast och hade sämst ben. Fick till slut lägga mig i Looserfilen och se fältet passera, åkare efter åkare. Hamnade i en avhängd grupp och tänkte att lite distans vore bra så först hade jag ambitionen att följa med dom avhängda stackrarna.Men motivationen till det fanns inte så jag slog av på farten och rullade till mål med några andra ännu mer avhängda cyklister. Om jag bara visste varför jag var så kass idag skulle det kännas bättre. Då skulle jag kunna göra något åt saken. Det enda jag kan komma på är att jag setat på tok för lite på cykeln. Men är fysiken god borde jag ju ha kunnat trampa ändå. Det enda positiva är att jag inte vurpade känns det som nu. Jens var jätteduktig och blev 9:a i det starka fältet. Av dom tolv första så var endast tre svenskar. Dom två svenskarna som var före Jens har proffskroppar, även om Linkan nu valt att tävla för Cykelcity. Oscar och Hendrik körde också bra. Djurback körde sig trött i en utbrytning. Nä, nu ska jag bryta ihop och komma igen. Hejdå. Måste bara tipsa om en bild som jag hittade på nätet: Bildlänk 080509 21:28 Klockan är egentligen bara barnet. Men jag är jättetrött av någon anledning. Imorgon ska jag köra internationell landsvägstävling i Uppsala. Benen är på gång och så också jag. Har ätit extra många kalorier idag då jag räknar med många timmar i sadeln imorgon. Hade nog tänkt skriva något vettigt, men är för trött för att lista ut vad det var. Slänger upp en bild på hojen, den är nog mer intressant än vad jag är just nu. Godnatt. 080508 22:37 Magnus Palmberg är anmäld till Billingeracet... 080508 22:24 Just det. Igår hade vi publik på träningstävlingen också. Förutom dom som var ute och gick eller joggade så fanns faktiskt fyra som var där för att titta på oss. Inte illa. Idag har vi städat hemmet. Så nu är det rent och fint här hemma. När vi hade städat klart stack jag ut och cyklade runt Runn med Westergren och Djurback. Det blev några fartökningar men ingen som höll hem. Westergren blev lite hungerkrispig på slutet då han bara avnjutit en långfrulle och en glass under dagen om jag hörde rätt. Ja, fy fan. Så nu har jag setat på racern totalt 3½ timme. Börjar kännas bra. Ska justera styret lite och testa hur det blev en kortis imorgon. Jag känner inte längre av något från biopsin i tisdags. Benen börjar kännas bättre överlag också. Kanske är på väg ur min lilla dal. Det tror jag på. På lördag ska jag tävla i Uppsala. Men sen ska jag hem när resten av Falugänget skall stanna kvar i Uppsala... Så är det någon som skall åka Uppsala-Falun under lördagen så får ni gärna höra av er om ni vill ha sällskap i bilen. Annars får jag väl cykla hem... 080507 22:32 Ja, det var frågan idag. Vilken av dom som skulle vara snabbast på Jungfruberget. Nilsson mot Wengelin. Ja, och så vi andra då förstås. Inte illa med 1:an och 3:an från sverigecupen på plats. Egentligen var ju jag också så snabb. Jag var ju både etta och trea. Om man lägger ihop siffrorna.. 13. Ja. Idag tog jag iaf starten. Alltid något. Trots att Nilsson tog tag i min arm för att sänka min framfart. Jag och Nilsson stångades med axlar, armbågar och hjälmarna hela startrakan. Det var lite kul. Jag lyckades komma först in i första branta kurvan och gick in i skogen med välsmakande startsyra. Båda Matte-killarna passerade mig och jag tappade bort dom i första rejäla backen. Dom har ju lite tryck i benen dom tjockisarna. Jag hade Herr Nilsson som favorit idag. Men han fick faktiskt smaka på piskan av Wengelin som kunde vinna ganska ohotat. Tror jag. Jag befann mig ju en bit bakom dessa herrar. Men jag blev bästa icke-Matte. Förra gången körde Micke ifrån mig lätt och idag lyckades jag bli av med honom. Dock inte så lätt. Och det var Mickes tredje pass för dagen så han hade nog inte dom finaste av ben. Oscar var plågad av gårdagens muskelförlust på LIVI så han agerade fotograf. Här får ni några bilder på mig. Vill ni se dom andra döskallarna får ni kolla Oscars sida. I helgen ska jag köra det hundrade Skandisloppet. Internationell landsvägstävling. Och jag som bara rullat en tmme på racern än. Borde kanske prova den lite mer innan lördagen. Känns som en idé. Det blir samma bana som på SM i fjol. Återigen ett jättelångt GP-lopp alltså. 080506 22:31 Åååh. Jag hade sett fram emot en fantastisk smärta idag när dom skulle ta biopsier från mina lårmuskler. Men fan, bedövningen gjorde sitt jobb så att säga. Det blev lite spännande den andra gången när dom fastnade med verktyget på väg ut och fick lirka lite. Då ryckte muskeln till i en kort krampning. Nästa gång tänker jag iaf sitta upp så jag får se eländet. Jag tycker att det är lite spännande faktiskt. Min träning under dagens studie bestod av 30 sekunder långa spurter. Jag pressade nog fler watt i dom än jag gjort tidigare vilket var skoj. Jag hoppas att det är ett tecken på stigande form. Det var fantastiskt jobbigt att sitta och vänta. Blev väldigt ensam också när alla andra cyklister åkte hem. Ett tecken på att jag kanske börjar bli vuxen är att jag ofta saknar dom där hemma. Även om jag bara är borta en liten stund. Så det var härligt att komma hem igen. När jag var utanför huset så hörde jag Fiffis skrik. Stackarn hade haft lite svårt att somna tror jag minsann. Imorgon är det träningstävling på Jungfruberget. Eller tävlingsträning kanske.. Kl.18 samlas vi. 080505 19:48 Till frukost idag åt jag 289 gram blåbärspaj och 247 gram vaniljsås till. Det var riktigt gott måste jag säga. Först ville jag inte äta det till frukost men Ronya hotade med att slänga pajen om jag inte åt upp den. Så jag offrade mig. Nu har jag precis ätit 204 gram pasta, 97 gram köttbullar och 27 gram ketchup. Mättande. Jag är med i en studie på LIVI och måste därför väga allt jag äter nu i ett par dygn. Jag ska få reda på om korta och stenhårda intervaller ger bäst effekt eller om långa intervaller är bästa intervallformen. Alla vet ju annars att segling eller möjligen distans är bäst om man vill bli snabb. Men det verkar dom som utför studien ha missat. Dom kommer också snitta mig och stjäla en bit muskel av mig. Det ska bli skönt. På grund av denna studie har jag blivit TVINGAD att vila idag. Det har varit en jobbig dag och jag har gått mycket. Filip och jag har gjort massa ärenden på stan och strax utanför. Så även om jag inte tränat idag är jag trött i ben och huvud nu. Det har varit perfekt cykelväder idag. Att väga allt man äter är en jättebra bantingsmetod. Eftersom det är så jobbigt att väga allt och föra protokoll så stoppar jag inte i mig saker i onödan. Nu ska jag lägga Fiffi, godnatt på er. Bleckur har tagit ett par nya snabbtider som jag lägger in i Finest nu. 080504 23:56 Med lite distans till gårdagen så får jag vara nöjd med placeringen. Starten var viktig och där klantade jag mig. Annars hade nog placeringen kunnat bli bättre. När det gäller magkrampen kan den ha berott på det jag åt i bilen på väg till tävling: 2 wienerbröd, nästan ett helt paket singoalla (jag bjöd laget runt också..) och 6 hallonsyltsfyllda muffins. Allt sköljdes ner med en halvliter Sprite. Om det inte vad var jag åt innan tävlingen så var det kanske den nya sportdrycken jag testade för första gången under tävlingen. Jag har alltså agerat som en juniorjävel och borde vara glad att jag ens tog mig runt. I min hall hänger en ny jacka som jag äger. Det är en seglingsinspirerad jacka som jag köpt efter Varbergstävlingarna.. Om det är slumpen eller något undermedvetet vet jag inte. Kom bara på det plötsligt idag. Dom som inte kan hantera en bakväxel borde fundera på att skaffa en sådan här: http://www.cykelkallan.com Idag satt jag på racern för första gången. Ska ju tävla med den i Uppsala på lördag. Jens och jag rullade ett varv runt Varpan och tog sedan en sväng i Sjulsarvsbacken. Den är fin och känns helt okej. Med andra hjul blir den nog kalas. Med lite straffträning i veckan så kanske formen kommer till mig, har inte känt mig på topp senaste veckorna. 080502 22:56 13:e blev jag idag. Nilsson vann före Wetterhall och Wengelin. Sista två varven var jag mer skitnödig än jag någonsin varit tror jag. Det var en lång och långsam pina mot mål där jag inte stannade efter mållinjen utan åkte direkt till toaletten där jag lättade mig några kilo. Ett tag funderade jag på att bryta eller stanna i skogen för att utföra behov men jag tog mig runt med mina magkramper de luxe. Ni som läser här ofta vet kanske att jag skrev om någon före detta orienterare som är en MTB-talang och blev bästa svensk i Varberg? Trots usel startposition och start idag så blev han femma. Jag hade tippat honom topp fem. Han är talangfull. Nu kommer dock det bästa. Han har inte ens varit orienterare. Han seglar. Men inte ens på seglingselitnivå utan mest för skojs skull. Så en seglarmotionär är topp fem i svensk MTB.. Han hade varit på seglingsläger och körde ett panikpass igår kväll inför dagens tävling. 4*4 är tvärute. Det nya inom träning för konditionsidrottare är seglingsläger.. Men som Robert Gustafsson sa när han imiterade Tony Rickardsson; "Nä, ja ä intä bittär.." Ni får inte bli arga på mig och tro att jag missunnar honom framgången. Jag tycker det är kul med en frisk fläkt som rör om lite. Och han är trevlig. Jag ska nog dock inte berätta för honom om cyclocross.. Mina ben var inte så tiptop idag. Kändes okej på uppvärmningen och jag var laddad. Skulle behöva mer distans i benen. Eller kanske en veckas seglingsläger. Godnatt. 080502 22:24 Pepp pepp pepp! Ja, nu jävlar. Tävla tävla tävla. Pepp! Jag sitter nu här iförd cykelkläder och äter musli för första gången på många månader. Ni förstår säkert nu att jag blir snabb idag. Om 27 minuter ska jag vara på Postenparkeringen. Jag, Micke S, Oscar, Jens, Mattias och Mattias pappa ska åka tillsammans ner. Det blir nog mysigt. Micke sitter och gnäller lite på oss falubor som svär så mycket, och sedan försöker han svära själv också. Oscar äter någon äcklig jävla röra i plastburk och lyssnar på skitmusik. Jens sover kanske en liten stund, när han är vaken pratar han om vetenskapliga saker och hur lätt sadelstolpe han har.Och Jens äter socker. Mattias sover. Jag är nog mest bara dryg tror jag. Hej svejs. 080502 22:24 God morgon. Eller ni kanske inte har sovit än? Jag har då nyss vaknat. Skulle hjälpa Filip till ro så han kunde somna och råkade somna själv på köpet. En timmes bonus-sömn helt enkelt. Ronya säger att hon försökte väcka mig utan resultat.. Men nu har jag vaknat alltså. Ja. Idag har jag varit ute och cyklat. En timme ungefär och det gick bra. Kändes fint faktiskt. Så det kommer nog bli kul imorgon. Ja, om det känns lika bra då alltså. Jag skrev ju igår att jag skulle deffa ner cykeln till under 9 kg. Nu är det gjort. Den väger 8.88 kg ungefär. Det jag gjort för att lätta cykeln i år är..: Bytt sadelklamma = 35 g. Bytt styrstam = 5 g. Tagit bort lillklingan = 28 g. Bytt sadel = 46 g. Tagit bort adapter till bromsok = 37g. Kapat styrröret = 11 g. Men nu kommer det roliga.. Håll i er nu. Sitt ner. Bytt framhjul = 259 g. Bytt bakhjul = 258 g. Jag har alltså nu 517 gram lättare hjul på min MTB och jag kan lova er att det känns! Jag behöver inte längre ta i för att öka farten och cykeln är grymt lätt att hantera på stigarna nu tack vare den låga vikten. Om jag blir galen och plockar bort skivbultar och filar på vajrar så får ni stoppa mig. Men det är kul med en ganska lätt hoj. Här kommer före och efterbilder: Före, 9.54 kg: Och efter, 8.88 kg: Nu ska jag gå och sova. Igen. 080501 21:48 Igår när Filip och jag var ute och lekte så passade jag på att ta några kort. Filips favoritdjur är katter. Vet inte om han känner till så många fler djurarter än katt och hund, men katter gillar han. Så vi gav oss ut på kattjakt. Plötsligt såg vi tre stycken samtidigt och Filip fick svårt att välja kisse. Inte blev det lättare när dom valde att korsa sina vägar heller.. Och hur ska jag göra för att komma dit upp då, tänker nog Filip. Vi gick in på en annan gård för att leka lite och där fanns också en kisse. En som var snäll och inte sprang ifrån Filip. Så Fiffi fick chansen att klappa den lite. I sandlådan fanns ett hål, i det hålet satte sig Filip när han skulle leka lite. Det fanns också ett roligt hus i sandlådan. Filip gjorde en kullerbytta över staketet till höger i bild.. En stunds gungande hann vi med också. På eftermiddagen var vi hos Filips farmor och där tvättade vi cykeln och Filip kollade så allt fungerade. Det var gårdagen det. Fick med mig någon hem idag. En riktig skönhet, och bättre ska det bli. Idag har det varit tråkigt väder, men Filip har fått leka lite i vattenpölarna ändå. En riktig utemänniska är han. Kankse alla barn är det, vad vet jag.. I eftermiddag/kväll har jag tränat. Körde tre timmar i skogen på stigar som jag gillar. Back to the roots. Gamla favoriter helt enkelt. Mest för att finna lite harmoni i cykelåkningen. Det senaste året har jag inte haft så mycket tid till distanspass, men idag hade jag chansen att vara ute i tre timmar. Och det var härligt. Trots regnskurar. I börjarn var Jens med som rastade sin tävlingshoj för första gången. Men han tyckte att det var tävling på lördag så han ville inte vara ute så länge. Han kände lite på cykeln och tog i några gånger, tror jag. Såg vass ut. Jens alltså. När jag blivit av med Jensa så justerade jag min gaffel lite. Provade lite olika inställningar och har nu hittat rätt. Grymt skön blev den, förstår inte hur jag har kunnat cykla i skogen förut med dom inställningar som var. Tog några fräscha foton också.. Ok, kvalitén kanske inte blev så bra. Men det är ju tanken som räknas. Körde också en del endurostigar, tror till och med Herr Nilsson skulle varit stolt över mig idag. Den här bilden förmedlar en härlig känsla som inte kan passera genom era monitorer, ni var tyvärr tvungna att vara där och då. 13 bilder idag, men jag tror ni gillar bilder så det ska nog gå bra. Nu ska jag trimma MTBn under nio kilo. Innan jag fick den MTB jag har nu så hade jag aldrig haft en MTB under 10 kilo.